16 oktober 2019

Lokala krafter i samverkan

Kraften i en LEA, lokalekonomisk analys, är betydande. Det menar Stefan Barenfeld, stads- och landsbygdsstrateg i Hudiksvalls kommun.
– Om man gör den viktiga kartläggningen går det att bli så mycket mer konkret i steg två, säger Stefan, man hittar en färdväg tillsammans. Ett LEA-projekt blir som en bra kompass för framtiden.

Under sitt knappa år i rollen som stads- och landsbygdsstrateg har Stefan sett vilken kraft som kan alstras när lokal samverkan sker i gemensam riktning och med en tydlig agenda. Inte minst har han noterat detta i de två LEA-projekt som genomförts i Hudiksvalls kommun, i Njutångers socken och Dellenbygden. Stefan menar att landsbygden behöver människor, föreningar och organisationer som jobbar för sakers utveckling, tillsammans, gränsöverskridande.
– De här LEA-projekten är viktiga för kommunen, och förstås för de människor som bor just där projekten sker. Styrkan i de analyser som skett är att man får klart för sig hur de ekonomiska flödena ser ut, var brister och möjligheter finns. Hur kan vi samverka tillsammans för att stärka olika områden? Det gäller att fånga och medvetandegöra den så viktiga ”vi-känslan”, där behoven framträder på ett tydligt sätt och styr fortsättningen. Vad vill göra? Vad ska vi börja med? Inte minst blir det tydligt för var och en hur viktigt det är att handla lokalt, att nyttja kommersiell service där man bor.

Ett exempel som bekräftar detta finns i Dellenbygden, det vill säga Delsbo, Bjuråker och Norrbo. Där har man via sin LEA-analys kunnat se att om varje person spenderade tio kronor mer på varor och tjänster, på aktuell ort per dag, skulle den lokala omsättningen öka med 25 miljoner kr på ett år.

Landsbygdsstruktur för framtiden

Utmaningen i normala fall kan vara att föreningar vill väldigt mycket, menar Stefan, men att det är svårt att få en bred acceptans och sortera ut vad som faktiskt behöver göras för att få en utveckling där man bor. Många vill, många tycker, men man vet inte hur man ska kanalisera och ta saker vidare på ett mer konkret sätt. Uthållighet kan också vare ett problem. Stefan menar att de plattformar som LEA-projekten skapar kan ses som ett ”nålsöga” man tar sig igenom, en process som öppnar upp för att skapa bestående värden över tid. Framförallt för dom lokala aktörerna själva.
– Det handlar inte om ”bara projekt” som kan vara svåra att mäta. LEA:n blir en av flera vägledare, verktyg som sätter gränserna. Det är en sorts förstudie som gör att det går att bli väldigt konkret och se vad som är nästa steg i en utvecklingsprocess. Det är också ett sätt att söka medel och hitta vägar för sin finansiering i nästa steg. Det är ju av största vikt att kunna påvisa och tydliggöra syftena med varför man söker pengar till ett utvecklingsprojekt och vad pengarna ska användas till. Och inte minst, var kommer businessen in? Hur får man bestående verksamhet, om än småskaligt i det utvecklingssteget. Skulle jag söka projekt skulle jag återkoppla till LEA:n och använda den som ett utgångsläge, ett verktyg att hitta rätt.

Utifrån alla goda erfarenheter: nu hoppas Stefan att de två avslutade LEA-projekten i Hudiksvall ska få efterföljare i andra delar av kommunen.
– Jag skulle gärna se tre-fyra LEA-projekt till i Hudiksvalls kommun. Det är så användbart, på flera olika områden.
Vis av erfarenheterna ser Stefan möjligheter att integrera LEA-projekt tillsammans med lokala utvecklingsplaner på lokala platser (även kallad LUP) i den ”större bilden”, för landsbygdsutvecklingen i stort.
– Det handlar om hur vi formerar oss på landsbygden kopplat till våra förutsättningar. Utifrån det som redan är och sker på landsbygden, tillsammans med de lokala aktörerna, med kommunen och näringen.

I Hudiksvall finns ett nybildat bygderåd sedan i mars 2019, som samlar kustens och inlandets byalag.
– Det är som en ”föreningarnas förening” som jobbar med fokus på landsbygden. Civilsamhället kan man säga. En mix av olika nätverk, ideella föreningar, ekonomiska föreningar och andra sammanslutningar.
Stefan kan se bygderådet, tillsammans med olika LEA-projekt och LUP:ar, som bärande fundament i den framtida landsbygdsstrukturen i Hudiksvall.
– Det vore en styrka att ha en sådan samverkan, som skulle bygga en större struktur för hela bygden, där vi som kommun finns med på ett hörn. Det skulle kunna bli ett samarbete där alla vinner, med utvecklade och fungerande nätverk ut i våra olika kommundelar. Ska vi göra det, ska vi göra det tillsammans. En levande landsbygd. Det är det vi vill ha även i framtiden.

JOHAN PELLAS

Dela